Jag skriver mina minnen. Igen. Inte bara så där på min egen kammare utan väldigt seriöst på Hola Folkhögskola. Kombinerat med att skriva så lär jag mig tekniker och sätt för att skriva. En av flera intressanta övningar var att med olika tekniker skriva om ett foto.
Men. När vi skulle börja ge varandra kritik. Respons kallades det - och skulle absolut inte vara kritik till den som skrivit utan respons till texten. Då ändrades mitt sätt att skriva. Helt plötsligt lämnade jag mig själv och blev robotlik och ute efter en text. Trots min medvetenhet så klarar jag inte ställa om.
Lösningen må bli kreativt skrivande, utan tanke på det som kallas resultat. Att det ska vara så svårt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar